Patellaluxation och palpatorisk undersökning av knäleder
Två former av patellaluxation förekommer. Den vanligaste formen är när knäskålen glider ur sin position och hamnar på insidan (medialt) av knäleden. Den andra formen är när knäskålen hamnar på knäledens utsida (lateralt). Det finns många olika bakomliggande orsaker till patellaluxation. Ett vanligt symptom är hälta. I de fall luxationen är permanent har knäskålen låsts i sitt läge och drabbade hundar får en typisk, knäande gång.
Palpatorisk undersökning av knäleder
Patellaluxation konstateras genom palpation och graderas på en skala från 0–3 baserat på med vilken lätthet luxering sker:
- Grad 0 = Normal
- Grad 1 = Patella kan luxeras manuellt men återgår spontant till normalt läge.
- Grad 2 = Patella kan lätt luxeras antingen manuellt eller spontant och kan förbli luxerad.
- Grad 3 = Patella är permanent luxerad.
Resultatet av undersökningen registreras centralt för samtliga raser vilket innebär att alla raser kan få undersökningen utförd och registrerad.
För att undersökningsresultatet skall registreras krävs att:
- hunden är minst 12 månader gammal vid undersökningstillfället
- undersökningen utförts av veterinär med specialistkompetens i hundens och kattens sjukdomar
- undersökningen utförs på SKKs patellaintyg, se nedan
För ett fåtal raser gäller dessutom registreringsförbud för avkomma efter föräldradjur som före parning ej har officiellt intyg om patellastatus vid lägst 12 månader För information för respektive ras, se gällande registreringsregler.
Nedärvning och avelshänsyn
Patellaluxation är, likt höftledsdyspasi (HD), en egenskap med förmodat kvantitativ (polygen) nedärvning och vi vet i dagsläget inte vilka gener som ligger bakom. SKKs generella rekommendation är att endast hundar med normala knäleder ska gå i avel och en hund med kliniska symptom av patellaluxation är aldrig lämplig i avel, oavsett grad vid undersökning. Hundens egen patellagrad är dock ett relativt osäkert mått på dess avelsvärde, varför strikta trösklar i avelsarbetet baserat på graderingen inte är optimalt ur avelssynpunkt. Precis som i avelsarbetet med HD bör även hänsyn tas till familjebilden. På sikt kan man tänka sig att skattning av avelsvärden (index) skulle kunna tillämpas för patellaluxation, på samma sätt som idag görs för HD.
Rasspecifika avelsstrategier avseende patellaluxation tas normalt fram av respektive rasklubb och kan behöva variera något beroende på förekomsten av patellaluxation, vilka kliniska symptom patellaluxation ger i rasen och vilka andra hälsoproblem/egenskaper man har att ta hänsyn till i avelsarbetet. I vissa raser accepteras hundar med patellaluxation grad 1 i avel förutsatt att dessa paras med normal individ (grad 0).
Det är viktigt att skilja på klinisk påverkan för den enskilda individen och hundens lämplighet i avel. Även om en individ med grad 1 själv inte visar några kliniska symptom av sin patellaluxation är förväntan att en sådan individ har ett sämre avelsvärde avseende patellaluxation än en hund med normala knäleder.
Källa: SKK
Innan hunden används i avel ska den ha känd status. Detta görs hos veterinär med specialistkunskap av hundens sjukdomar. Denna känner på hundens knän och fyller i ett intyg, som sedan skickas in till SKK för känd status.