Information om CEA

Collie Eye Anomaly är en utvecklingsrubbning i ögats bakre segment som kan upptäckas vid ögonlysning redan hos mycket små valpar. De flesta hundar med symtom kan leva ett normalt liv som sällskapshundar utan påtagligt synfel. Däremot påverkas hundens avelsvärde.

Collie Eye Anomaly (CEA) är en avvikelse i ögats utveckling som upptäcktes på 1950-talet. Den fick namn efter den ras där den först påvisades. Förändringen finns i hög frekvens hos collie och shetland sheepdog både i Sverige och i andra länder.

Den förekommer även hos australian shepherd, border collie och lancashire heeler. I de två sista raserna är frekvensen lägre. Colobom, ett delsymtom vid CEA, förekommer även hos basenji, men utan de övriga symtom som är typiska för CEA. Det är idag inte känt om den sjukdomen är besläktad med CEA. Udda fall av colobomlika förändringar ses sällsynt i hundar av helt andra raser, till exempel retrievers.

Symtomen

Flera olika delsymtom ingår i CEA. De indelas i primära och sekundära. Primära symtom är CRD (ChorioRetinal Dysplasi) och colobom. Sekundära (följd-) symtom är blödning och/eller näthinneavlossning.

CRD

CRD är en missbildning i ögats åderhinna (choroidea) och näthinna (retina). Diagnosen CRD ställs bäst vid ögonlysning av unga valpar. Ju tidigare undersökningen görs desto säkrare kan man påvisa en eventuell CRD. Av praktiska skäl görs undersökningen sällan före 8-10 veckors ålder. Varefter hunden blir äldre kan förändringen döljas, ”maskeras”, bakom spegelcellerna, det cellager i åderhinnan som gör att hundars ögon skimrar i mörker. Ju äldre valpen blir desto mer osäkert är det om den har CRD eller inte.
CRD är formad som en tårtbit och är lokaliserad till tinningsidan av ögat. I de förändrade områdena är synen troligen nedsatt. Överlappning mellan de två ögonens synfält gör att hunden kan fungera normalt även om den har blinda områden i båda ögonen.

Colobom

Colobom är en onormal grop i eller bredvid synnerven och bildas under ögats tidiga tillväxt. Storleken kan variera både i sidled och på djupet. De flesta colobom omfattar bara en del av synnerven men ett riktigt stort colobom kan sällsynt inbegripa hela synnerven och ett fåtal fall bilda en ärtstor utbuktning bakom ögat. Vid ögonlysning av små valpar kan man ofta, men inte alltid, upptäcka colobom. Synnerven och ett eventuellt colobom hos en valp kan ändra utseende under uppväxten, både till det sämre och till det bättre. Därför rekommenderas att åtminstone avelsdjur av riskraserna undersöks som vuxna, före sin första parning.
Colobom anses sällsynt kunna orsaka blödning och/eller avlossning av näthinnan som ses vid ögonlysning. En mindre avlossning kan läka ut så näthinnan fäster tillbaka och utseendet normaliseras. Total näthinneavlossning och omfattande blödning leder till blindhet.

Genetik

CEA är ärftlig. Tidigare betraktades CEA som en sjukdom med en enkel recessiv autosomal arvsgång. En genomgång av SKK-data för långhårig collie som publicerats i form av två vetenskapliga artiklar visar bättre överensstämmelse med en polygen arvsgång. Den visade även att kullstorleken är mindre i colliekullar där en förälder har colobom. Kullmedeltalet sjunker från 5 till 4 valpar.

Gentest

Det finns ett DNA-test för CEA. Det kan hitta en gen som visar starkt samband med CEA. En svaghet med gentestet är att det inte kan skilja de lindriga fallen från de allvarliga och därför blir ett trubbigt instrument i avelsurvalet (nedan). Valet av avelsdjur bör i första hand baseras på fenotypen, det vill säga hundens ögonstatus enligt ögonlysning.

Undersökning och avel

Alla valpar av raser där CEA förekommer bör ögonlysas avseende CEA före leverans, helst så tidigt som möjligt och inte senare än vid 10 veckors ålder. Avelsdjur bör undersökas avseende colobom en gång som vuxna. Hundar med CEA-relaterad blödning, näthinneavlossning eller colobom bör inte användas i avel.
Man bör inte använda hundar som har CEA i avel.
Källa: SKKs sida om CEA och SLHK:s RAS

Begär klubben DNA-test på avelsdjuren för uppfödning av lancashire heeler?

Ja om hunden inte är hereditärt fri. Minst ett av avelsdjuren måste vara fri via DNA-test eller vara hereditärt fri. Vi slår också ett slag för att alla uppfödare informerar som vanligt via sina hemsidor om DNA-testade djur.
Glöm aldrig bort att genom att testa våra djur så gör vi något stort för rasen, för våra hundar och för oss själva.

SLHK kräver att avelsdjur är ögonlysta inom ett år före parning.

För statistik se klubbens CEA-lista

Vi önskar att alla ni som DNA-testar era hundar, även lägger in resultaten på klubbens CEA-lista.